Korseberg – David Sohlberg

Korsebergs kuranstalt på ett något suddigt flygfoto i färg taget någon gång mellan 1953 och 1957. Min samling.

Varför skriver man om en kuranstalt? Det är en kombination av upptäckarlusta, nyfikenhet och intresse för övergivna anläggningar kan man väl säga. Jag började samla material redan i slutet av 2006 strax innan rivningen påbörjades och tanken är väl att allt ska hamna i något tryckt format så småningom. Materialet på dessa sidor består till stor del av tryckta handlingar, äldre bilder från arkiv samt egna bilder från innan och under rivningen.

Har du kanske jobbat på eller haft anknytning till Korseberg och kan berätta mer om livet där, miljön eller annat så får du mer än gärna höra av dig! Jag nås enklast via epostadressen korseberg@davidsohlberg.se och som de flesta andra finns jag också på eniro.se

Kapitel 1 – Introduktion – Korseberg, kuranstalt, pensionsstyrelsen och byggnationen

Korseberg

Korseberg ligger på östra kanten av sjön Vassbotten och nära dess sydöstra spets. Namnet har otroligt gamla anor – den tidigaste uppteckningen av namnet på området är från år 1397 – då skrevs det Korsabergh och var en gård tillhörande domprosten i Skara.

Varför man valde just Korsbergsområdet att bygga på har inte gått att finna ännu. Kanske ville man helt enkelt ha kuranstalten en bit utanför stan. Området kring där kuranstalten byggdes var ju inte alls så bebyggt då som nu. Dessutom var området väldigt fint på den tiden och man behövde inte köpa någon mark eftersom området redan äges av staten.

Kuranstalt

En kuranstalt var helt enkelt en ”Anläggning för behandling av olika sorters hälsoproblem. Kurorter var ofta belägna i anslutning till bad eller trakter som ansågs ha bra luft eller andra hälsofrämjande kvaliteter.”

Pensionsstyrelsen

Pensionsstyrelsen var en svensk statlig myndighet som inrättades år 1914. Den slogs 1961 samman med Riksförsäkringsanstalten och blev Riksförsäkringsverket.

(Kungliga) pensionsstyrelsen lydde under socialdepartementet och handhade den centrala förvaltningen av folkpensioneringen samt var tillsynsmyndighet över erkända sjukkassor och andra understödsföreningar. Pensionsstyrelsen utgjordes 1942 av en generaldirektör och sex byråchefer. Vid pensionsstyrelsens sida fanns särskilda pensionssakkunniga, med vilka pensionsstyrelsen i frågor rörande det statsunderstödda sjukkasseväsendet, samrådde med sjukkassenämnden. Pensionssakkunniga och ledamöter i sjukkassenämnden förordades av kungen för en tid av 3 år.

Pensionsstyrelsens underställda organ utgjordes 1942 dels av ca 2 600 pensionsnämnder, dels ca 80 av pensionsstyrelsens förordade ombud.

Byggnationen

Exakt när bygget påbörjades har inte gått att hitta ännu, men på bilder från 8 juni 1937 syns utstakning inför byggandet.

Murare Arne Larsson (1915-1992), som var med vid bygget, berättar på en bandintervju att man började med att spränga bort bergknallar. Sen fick man gräva upp området där huvudbyggnaden skulle ligga och spränga nedåt i berget för källarvåningen. Därefter gjöt man bottenplatta och sen våning för våning.

Någon taklagsfest på traditionellt sätt hölls inte men landstingsdirektionen bjöd på en kombinerad invignings- och taklagsfest i stadshotellet när hela bygget var klart.

Kapitel 2 – Tiden som kuranstalt – 1939-1967

Invigning

Enligt uppgifter från bandintervju med före detta vaktmästare Rolf Pettersson (1924-1995) kom de första patienterna vid lucia 1939.

Från första början kom avdelningen att kallas Pensionsstyrelsens kuranstalt, men senare talade man om Korsebergs kuranstalt. Antalet vårdplatser var från början 120. Sjukhuset startade enkelt uttryckt som en slags anläggning där man skulle kunna få bot och bättring i förebyggande syfte för nervöst sjuka personer. Efterhand blev det dock mestadels patienter med reumatiska åkommor som kom att behandlas på Korseberg. Sjukgymnastik, träning med specialanpassade hjälpmedel samt stärkande promenader och aktiviteter i sjukhusparken bidrog säkert till att flera patienter fick lindring mot sina besvär.

Det var patienter från hela Sverige, men mest rörde det sig om patienter hänvisade från Dalarna, Värmland, Dalsland, Bohuslän, Västergötland och nedåt Halland.

Vykort, okänt år. Min samling.

Personal

Enligt ”Lönestat Älvsborgs Läns Centrallasarett Avdelningen för nervöst sjuka, Vänersborg”, skriven den 19 juni 1940, räknade man med följande personal på Korseberg 1941:

Läkare
En lasarettsläkare, en förste underläkare samt en underläkare

Syssloman och kontorspersonal
En bokhållare och ett skrivbiträde

Sjukvårdspersonal
En polikliniksköterska, en nattsköterska, fyra avdelningssköterskor, tio sjukvårdsbiträden, en baderska, ett badbiträde, två sjukgymnaster samt en kurator,

Ekonomipersonal
En förste eldare, en vaktmästare, en gårdskarl, en husmoder, en köksföreståndarinna, en köksa, fyra köksbiträden, tre serveringsbiträden, en arbetsledarinna samt en telefonist.

Flygfoto från 1953. Min samling.

Kuranstaltens avveckling

I och med den 1 december 1966 var kapitlet med en kuranstalt avslutat och man påbörjade renoveringen och ombyggnaden till ett mer standardiserat äldreboende.

I Elfsborgs Läns Allehanda fanns tisdagen den 23 aug 1966: ”Korsebergs sjukhus byggs om – övertas av långtidssjukvården?
(Illustreras med en bild och texten ”Kommer Korsebergs sjukhus att bli långtidssjukhus?”)

Älvsborgs läns samfällda förvaltningsutskott bordlade vid sitt sammanträde i Vänersborg på måndagen frågan om att bygga om Korsebergs sjukhus och göra det till ett centralt sjukhem för långtidssjuka. Behovet av långvårdsplatser är mycket stort, och när det nu visar sig omöjligt att få alla underläkartjänsterna på Korseberg besatta, så har förslaget om att göra om Korseberg kommit upp. Det är ju också så, att sjukhuset, som en gång avsågs att bli psykoneurosanstalt alltmer blivit en sjukvårdsinrättning för reumatiskt sjuka. Och enligt avtal med Riksförsäkringsverket kan landstinget nu avbryta samarbetet och göra vad det vill med sjukhuset.

Korsebergs sjukhus, som togs i bruk av slutet av år 1939, drivs enligt ett avtal mellan landstinget och Riksförsäkringsverket som en avdelning av Vänersborgs-Trollhättans centrallasarett. Sjukhuset är avsett huvudsakligen för personer som lider av nervösa sjukdomar. Det omfattar tre vårdavdelningar med 40 platser vardera, eller totalt 120 vårdplatser. Landstinget beviljades för anordnande och inredning av sjukhuset lån på dåvarande Kungl Pensionsstyrelsen med 1.330.000 resp 175.000 kronor. Av avtalet framgår, att landstinget äger rätt att efter 25 år, räknat från och med den månad under vilken sjukhuset började beläggas med Riksförsäkringsverkets patienter, frånträda avtalet med en uppsägningstid av sex månader. Då avtalet trädde i kraft i slutet av år 1939, har landstinget nu möjlighet att uppsäga det.
När avtalet upphör att gälla, skall de av landstinget upptagna lånen förfalla till betalning. Lånet om 175.000 kr. är slutamorterat, och av byggnadslånet återstår vid årsskiftet 1967/68 kronor 228.000. Vidare skall en värdering ske av inventarierna, och den summan som då fastställes skall inbetalas till Riksförsäkringsverket.

Omöjligt driva sjukhuset enligt avtalet
En utredning om Korsebergs sjukhus har gjorts, och den visar att det finns mycket små möjligheter att i framtiden använda de för sitt ursprungliga ändamål. Nuvarande överläkaren går, antagligen i slutet av nästa år, i pension. De inrättade befattningarna som underläkare har under senare år varit tillsatta med vakansvikarier eller helt saknat innehavare. Som en följd av detta har sjukhuset inte kunnat utnyttjas i full utsträckning. Beläggningen var år 1965 endast 75 procent.

Långtidssjuka kräver många fler platser
Ett trängande behov av ytterligare vårdplatser för långtidssjukvården finns inom Älvsborg liksom i landet i övrigt. Från statsmakternas sida har man också sagt, att extraordinära insatser måste till för att råda bot på situationen. Den svåra bristen på vårdplatser gör att långtidssjuka nu måste vårdas på bl.a. de medicinska lasarettsavdelningarna, där de belägger ett stort antal platser. Om Korsebergs sjukhus omvandlas till sjukhem för långvarigt kroppssjuka skulle bättre förutsättningar skapas för att nedbringa antalet långtidssjuka på lasarettsavdelningarna i norra länsdelen till förmån för akutsjukvården.

Korsebergs sjukhus har mer och mer blivit ett sjukhus för reumatiskt sjuka, varav den absolut övervägande delen kommer från […]” Resten av artikeln saknas.

Ombyggnad
I januari 1968 började man ombyggnaden av Korseberg.

Anbudsförfrågan på ”Möbler till sjukhemmet vid Korseberg samt sjukhemmet i Ulricehamn” och ”Gardiner och draperier till sjukhemmet vid Korseberg och sjukhemmet i Ulricehamn” skickades ut till ett elva olika företag den 24 juni 1968 och den 28 juni 1968 skickades anbudsförfrågan ut för ”Diverse utrustning till sjukhemmet vid Korseberg samt sjukhemmet i Ulricehamn”. Svaren skulle ha inkommit senast den 2 september 1968 och skulle bli anbudsgivaren bindande den 2 december samma år.

Den 6 september 1968 gicks de olika inkomna anbuden igenom hos Älvsborgs Läns Landstings byggnadsavdelning.

Byggherre var Byggnadsavdelningen inom Älvsborgs Läns Landsting och inredningsarkitekt Morgan Dominius på Morgan Dominius Arkitekt AB i Stockholm.

Kapitel 3 – Tiden som långvård/äldreboende – 1969-1991

Platsbristen inom långtidssjukvården medförde stora bekymmer för lasarettets avdelningar i början av 1960-talet. Antalet åldringar hade ökat snabbt och någon speciell sjukvårdsinstitution fanns inte för dessa utan de hade hittills tagits hand inom akutsjukvården. Men sedan Korseberg gjorts om till sjukhem blev situationen bättre och trycket på avdelningarna lättades. Korseberg var ju fortfarande en avdelning under Vänersborgs lasarett. 1972 invigdes dessutom en ny långvårdsklinik i Trollhättan.

Korseberg i september 1987. Min samling.

Interiör

Det finns förhållandevis få bilder från Korseberg, men med ledning av skylten i huvudhissen och några få bilder kan man skriva följande;

I källaren
bad, förråd, hår- och fotvård, klinikföreståndare och läkarmottagning.

Bottenvåningen
huvudentré, kök samt avdelning 31

1 tr
personalmatsal och avdelning 32

2 tr
sjukgymnastik, arbetsterapi och avdelning 33

3 tr
avdelning 34

På vinden fanns förråd, telerum, centralantennrum, centralradiorum och två rum för ventilationsanläggningen.

Entrén i september 1987. Min samling.

Ena halvan av ett fyrabäddsrum på avdelning 32 i september 1987. Min samling.

Sjukgymnastiken i november 1987. Min samling.

Korseberg säljs till Riksbyggen

Redan under februari 1987 behandlades frågan om försäljning av Korsebergs sjukhem. Förvaltningsutskottets ledningsgrupp beslöt ”att uppdra åt byggnads- och upphandlingsnämnden att försälja fastigheten och att förhålla sig rätten att ta del av inkomna anbud på fastigheten 27 A Korsebergs sjukhem innan byggnads- och upphandlingsnämnden fattar beslut i frågan”. I augusti samma år kommer ärendet upp igen; Fastigheterna har varit offentligt utbjudna för anbudsgivning och ett flertal anbud har inkommit. Granskning av anbuden och förhandlingar pågår. Fastigheterna beräknas kunna säljas till priser som överstiger gjorda värderingar. Förvaltningsutskottet avser att begära bemyndigande av landstinget att få försälja fastigheterna ifråga”. I februari 1988 skriver Förvaltningsutskottet följande; ”Försäljning Korseberg, 1110/87. Behandlades förslag till försäljning av stg 27 A, Vänersbergs kommun (Korseberg). Förvaltningsutskottet beslöt på förslag av ledningsgruppen att för ett belopp om 11 900 000 kronor till Riksbyggen, Stockholm, sälja fastigheten stg 27 A, Vänersborgs kommun och att beloppet ska tillföras landstingets egna kapital”.

Stölder

Redan innan nedläggningen hade man problem med stölder:

”Landstinget i Älvsborg
Primärvården i Vänersborg

Till Annika Eklind
Lennart Karlsson
Ulla Arvidsson
Melena Jansson
Arbetsterapin
Helge Pedersen Henry Johansson

Angående låsning av Korsebergs sjukhem

Det har visat sig att Korsbergs sjukhem får besök av personer som inte har någon anknytning till verksamheten. Vi har med anledning av att det skett stölder m m. diskuterat hur vi ska gå till väga. Om någon av er personal ser någon person som inte har denna anknytning ring polisen direkt. Det är viktigt att ni som personal ser till att fönster och dörrar är ordentligt stängda i omklädningsrum, rökrum, entréer m m. Efter samråd med Annika, Lennart, Helge och Henry har vi bestämt följande:

1. Helge och Henry låser alla ytterdörrar dagtid från kl. 16.00

2. Helger och helgdagar när inte Henry och Helge är i tjänst låser avdelning 34 entrén och personalingången. Övriga ytterdörrar är låsta, samma tid kl. 16.00

3. Avdelning 34 låser varje morgon kl 06.30 upp endast entrén och personalingången.

4. Henry eller Helge låser upp övriga ytterdörrar kl. 07.00. Detta gäller endast vardagar. DETTA BESLUT GÄLLER FRÅN OCH MED 90-11-08.

Gunnar Erlandsson

Distriktschef”

Nedläggning och utflyttning

Driften vid Korsebergs sjukhem avvecklades i etapper fram till hösten 1991, då det till slut stängdes. Patienterna flyttades successivt i omgångar till olika sjukhem på Niklasbergsområdet (det vill säga före detta Källshagenområdet) i Vänersborg enligt följande;
Avd 31 1987 till Björkens sjukhem

Avd 32 1990 till Gläntans sjukhem

Avd 33 1991 till Solbackens sjukhem

Avd 34 1991 till Lindens sjukhem

I Vänersborgs Förvaltningsutskotts protokoll från den 21/6 1988 kan man bland annat läsa följande; ”[…] Hösten 1987 iordningsställdes Björkens sjukhem, Niklasbergsvägen 26, och ersatte avd 31 på Korsebergs sjukhem i Vänersborg [..]”.

Kapitel 4 – Rivningen -En bildserie från rivningen och vad som blev kvar efteråt.

I början av december 2006 påbörjades rivningsarbetet. Det var RIVAB i Göteborg som stod för jobbet.

Bild från 9 december 2006. Eget foto.

Området spärrades av och man tog upp hål under fönstren i en del rum för att få ut olika utrustning och maskiner.
Eget foto den 9 december 2006.

Den 15 december hade man hunnit gräva upp stora delar av parkeringen och riva förbindelsedelen mellan själva
sjukhuset och personaldelen. Eget foto.

Så här såg det ut i köket den 17 december 2006.. Eget foto.

Dagen innan julafton 2006 hade man hunnit såhär långt.. Jämför med bilden från 15/12. Eget foto.

Utsikten från före detta avdelning 34 på kvällen den 23 december 2006.. Rummet där det står ”ELVIS E KUNG” var ur-
sprungligen samlingssal/aula för föreläsningar, filmvisningar och annat. Eget foto.