Bakgrund
Nästan dagligen ser vi påhittade ord som tågräls eller tågstation. Varför detta tillkrånglande av redan etablerade och fullt användbara ord uppstått är okänt, men tyvärr har orden fått fäste och några av dem har till och med hamnat som godkända ord i ordlistor.
Att man i press och media ofta använder förledet tåg- innan beskrivande ord är rent krasst att fördumma läsarna/lyssnarna. Om det handlar om till exempel en tågolycka så begriper nog alla som läser/lyssnar ord som vagn, station eller spåret utan att man behöver krysta fram nya ord.
Men det hittas inte bara på nya ord. I en del fall skrivs en sak när man menar en annan – ’spåret’ blir ’tågräls’ och så vidare och varje vecka ser vi nya mer eller mindre konstlade exempel. När man påpekat det felaktiga för den som skrivit eller sagt det så kommer oftast någon undanflykt om att man minsann kan göra så och att användandet av det aktuella ordet blir mer och mer vanligt eller har kommit med i någon ordlista eller ordbok. Ja, och? Om jag kallar osthyvel för ostlagerborttagare under lång tid och får många andra att göra samma sak så innebär det väl inte att det är rätt för det?
Just ordet järnvägsstation verkar vara det som ändras oftast. Och ja, om man ser sig om i transportvärlden så heter det ju till exempel busstation och taxistation och då menar en del att tågstation är en naturlig följd. Men tänk nu ett steg till. I alla tre fallen är fordonen bara där då och då men inte dygnet runt. I järnvägsfallet är tågen där då och då medan järnvägen finns där dygnet runt. Kanske borde man istället komma på nya ord för de båda vägrelaterade inrättningarna?
Men hur ska det vara då?
En enkel regel är att man kan tänka bort förledet tåg- till ordet man tänkt använda. Då blir det rätt i nästan samtliga fall. Men visst finns det undantag! Här är ett försök att reda ut begreppen.
- Tillfällen när förledet tåg- inte ska användas
En sammanställning/lathund som bygger på de rätta begreppen ställda mot påhittade ord plockade från artiklar, notiser, tv-inslag etc.
Menar du.. | så är ordet.. | .. och INTE.. |
personen som kör tåget | lokföraren eller föraren | tågföraren, tågchauffören |
en vagn i tåget | järnvägsvagn eller vagn | tågvagn |
loket | loket | tågloket |
där loken står inomhus | lokstallet | lokgaraget, tåggaraget |
fordon som körs i ett tåg | tågsätt | tågset |
där vagnar står inomhus | vagnhallen | tåggaraget |
där fordonen lagas | fordonsverkstaden | tågverkstaden |
stationen | järnvägsstationen eller stationen | tågstationen |
arbetare i spåret | banarbetare | rälsarbetare |
det tåget rullar på | spåret | rälsen, tågrälsen, tågspåret eller tågbanan |
det man står och väntar på | plattform | tågperrong |
en lös bit räls | skena | tågräls |
flera lösa bitar räls | skenor | tågrälsar |
en viss sträcka | järnvägen eller sträckan A-B | tågbanan mellan A-B |
en sträcka | sträckan A-B | tågsträckan eller järnvägssträckan |
två eller flera sträckor | sträckorna A-B, C-D osv | järnvägsbanor |
tunnel med spår i | järnvägstunneln | tågtunneln |
att tåget stannar | uppehåll | tågstopp |
att banan är avstängd | trafikstopp | tågstopp |
2. Tillfällen när förledet tåg- bör användas
–Men, säger nu vän av språk och ordning, ska inte förledet tåg användas alls? Jodå, det finns tillfällen när det är rätt. Tänk till exempel att man besöker ett resecentrum och vill veta när tågen går. Då kan det vara smart att ta en tågtidtabell och inte en dito för bussar. Och när inte tågen går till eller från en viss station så är ju inte all trafik inställd utan bara tågtrafiken.
Vad som avses | Hur det skrivs |
jag åkte med tåget (till x) | jag gjorde en tågresa, jag tog tåget till x |
tågen går inte | tågtrafiken är inställd |
de som jobbar ombord | tågpersonalen |
en olycka där enbart tåg är inblandade | tågolycka |
tabell med tågnummer, platser och tider | tågtidtabell |
värdehandling för resa | tågbiljett |
ett eller flera fordon som körs som tåg | tågsätt |